foreverdoesnotlivehereanymore

vilken lång dag det blev!

Upp i ottan, det vill säga runt sex tiden när det fortfarande var mörkt ute.
Plugga gjorde jag i flera herrens timmar innan det var dags för riktig skola
med seminarium och sköna människor med intressanta funderingar kring
vår nyfunna vän Simmel. Jag ska häda och säga att jag nästan börjar förstå
vad mannen menar ibland, eller egentligen tolkar jag bara honom och hoppas på
det bästa. Men vad tusan duktig känner jag mig i alla fall för tillfället.

Hemsk känsla egentligen det där med att känna sig duktig, det blir
så lätt till ett krav. Oduktig ska jag försöka hålla mig till. Ironi, jag kan inte 
vara oduktig, det finns liksom inte i mitt sinnelag. Det går inte, jag kan inte!
Nästa års nyårslöfte kanske. Lika troligt som att jag ska ha varannan månad vit.   

Så avslutades dagen med lite träning på gymmet, spinning, core och pump.
Imorgon kommer jag inte kunna gå en meter, men det var det värt. Sjukt
skönt att få använda kroppen ordentligt igen.