foreverdoesnotlivehereanymore

Det finns tankar som alltid finns där i bakgrunden. Men som jag gör allt för att inte låta finnas till, tankar man döljer, tankar man gömmer sig för, tankar man flyr ifrån.

Tankar som kör på den berömda motorvägen rakt genom mitt huvud tusen gånger per dag. Det är lätta tankar att känna igen, idag behöver jag bara tänka första bokstaven så kommer hela harangen. De sitter som ihop och har blivit en hejaklackramsa  på repeat. Jag lyssnar på den om och om och om igen och tillslut tror jag på det. Tillslut tar det över och jag blir duktig på att trycka ner mig själv.

Lösningen med dessa verkligen inrotade känslor är att våga känna dem, våga se dem, skriva ner dem och verkligen analysera dem.  Vad betyder dem? Vars kommer de ifrån, dig själv eller andra? Ger dem dig något? Leder att hålla fast till dessa känslor till något? Håller du med om dem efter att du analyserat dem, förstått deras bakgrund och varför du låtit dem finnas kvar så länge? Rensa i dina tankar, kasta ut dem som inte ger dig någon glädje och behåll dem som fortfarande behöver bearbetas, vi tar det längre fram.