nu är det natten så sov nu katten!
Hjärtat pumpar hårt i bröstet, andas kontrollerat, kroppen går av sig själv, hjärnan är urkopplad, avkopplad.
Det är så tyst vid mig, i mig, trots att musiken dunkar högt runt mig.
Så tyst och stilla, det finns inget annat än framåt, uppåt, fortare och fortare.
Hjärtat slår, pulsen ökar, andningen blir ansträngd.
Kroppen går ändå av sig själv och lugnet sprider sig.
Oasen är ett faktum.
Livet är ett faktum.
Ta vara på det så länge man har det för tiden är knapp.
Snart sitter vi här med rynkad och fårad hud och livet mer bakom än framför oss.
Kommentarer
Trackback
