foreverdoesnotlivehereanymore

Deppigare än deppigare imorse men nu lyser solen ändå. Det är märkligt det där, hur alla känslor kan vändas upp och ner och ut och in på en och samma gång. Kanske är det bara som så att efter en slitsam dag på jobbet, då bara glada miner är accpterade, så kan man inte komma hem och vara låg. Humörterapi kanske!

Men nu är det snart natten och imorgon är det tidig skolstart så, borsta dina förstörda tänder, tvätta av skiten du kletat i ansiktet, pussa katten godnatt, ta en zolpi och hoppas på att john blund kommer snart