Doris Day
Doris är hemma igen!
För att göra en lång historia väldigt kort, sprang Doris mitt älskade lilla hårmonster bort hemma hos mamma och pappa i torsdags. Jag har under de senaste dygnen spenderat en jädra massa tid i bilen och kört fram och tillbaka ut i skogen för att försöka fånga in monstret. Varje gång jag kört upp på gården har de inte dröjt mer än fem minuter innan hon visat sitt söta tryne och sedan lekt katt och råtta med mig i flera timmar. Jag har riktigt sett hur lycklig hon har varit, det är helt sjukt vad kul kattskrället hade medan jag svor mig svart om tungan. Men igår kväll fick jag äntligen tag i henne. Kanske var det hungern som gjorde att hon gav upp eller så saknade hon sin bror Sigge. Hursomhelst är hon hemma nu och myser för fullt i vår lilla lägenhet. Det låter som jag har sisådär förtifyra traktorer här inne.